Ett mejl från ”banken” om att ditt konto är spärrat, ett sms om ett paket som väntar eller en QR-kod på en parkeringsautomat – nätfiske kommer i många former. Bedragarna blir allt skickligare, men de flesta försök går att känna igen om man vet vad man ska titta efter.
Vad är nätfiske?
Enligt svenska Wikipedia är nätfiske, även kallat lösenordsfiske eller phishing, en form av social manipulation där bedragare försöker lura mottagare att lämna ut lösenord, kreditkortsnummer eller annan känslig information. Syftet är ofta att stjäla pengar, sälja uppgifterna vidare eller genomföra identitetsstöld. Ordet phishing kommer från engelskans fishing, och stavningen har påverkats av phreaking.
Vanliga metoder
Den vanligaste metoden är bluffmejl som ser ut att komma från en bank, myndighet eller ett företag som mottagaren litar på. Meddelandet innehåller ofta en uppmaning att logga in snarast och en länk till en falsk webbplats med inloggningsformulär. Ofta påstår avsändaren att ett problem har uppstått med kontot och begär lösenord för att ”åtgärda felet”. Detta riktas särskilt mot internetbankskunder.
För att undvika upptäckt kan bedragare använda bilder i stället för text, eller QR-koder – så kallad quishing. Varianter förekommer också via telefonsamtal (vishing) och sms (smishing).
Varningssignaler
- Brådska: ”ditt konto stängs inom 24 timmar”.
- Avsändaradress som nästan, men inte helt, liknar den riktiga.
- Länkar som leder till en annan domän än den förväntade.
- Begäran om lösenord, koder eller kortuppgifter – seriösa företag frågar aldrig efter detta via mejl.
- Stavfel och ovanlig ton.
- QR-koder på oväntade ställen, till exempel klistrade över en annan kod.
Så skyddar du dig
- Klicka inte på länkar i oväntade meddelanden; gå till tjänsten via egen bokmärkt adress.
- Aktivera tvåfaktorsautentisering.
- Använd unika lösenord och en lösenordshanterare.
- Kontrollera adressen innan du skannar en QR-kod.
- Ring företaget via officiellt nummer om du är osäker.
Om du redan har klickat
Byt lösenord direkt, kontakta banken om du lämnat kortuppgifter och polisanmäl bedrägeriet. Ju snabbare du agerar, desto större chans att begränsa skadan.
VPN och nätfiske
En VPN krypterar trafiken men stoppar inte nätfiske. Om du själv skriver in dina uppgifter på en falsk sida hjälper krypteringen inte. Kombinera därför VPN med sunda vanor.
Vanliga frågor
Kan man bli lurad via sms?
Ja, det kallas smishing.
Vad är quishing?
Nätfiske via QR-koder.
Så ser bedrägerierna ut i Sverige
Bedrägerier kan komma via telefon, sms och e-post. Vanliga upplägg är falska meddelanden från banker, myndigheter, leveransföretag och betaltjänster, samt så kallade kärleksbedrägerier och investeringsbedrägerier. Ett tänkbart upplägg är att först skicka ett sms och sedan ringa och utge sig för att vara från banken. Kom ihåg att banker och myndigheter aldrig ber dig att legitimera dig eller signera något i ett samtal de själva har initierat.
Rapportera och få hjälp
Om du har blivit utsatt för bedrägeri ska du kontakta din bank omedelbart för att spärra kort och konton, och sedan göra en polisanmälan. Brott kan anmälas till Polisen. Företag och organisationer kan rapportera it-incidenter till CERT-SE. MSB driver dessutom informationsinsatser om informationssäkerhet för både privatpersoner och verksamheter.
Skydda äldre anhöriga
Bedragare riktar ofta in sig på äldre personer. Prata med dina anhöriga om hur bedrägerierna fungerar och kom överens om en enkel regel: lägg på och ring tillbaka till banken på det nummer som står på kortet eller bankens webbplats. Att diskutera riskerna öppet minskar skammen och gör att fler vågar berätta när något har hänt.
Det viktigaste rådet är enkelt: stressa inte. Bedragare bygger nästan alltid på brådska och känslor. Ta en paus, kontrollera avsändaren via en kanal du själv väljer och fråga någon du litar på innan du agerar.